Vegetarisk pizza

Som jag skrivit tidigare så har jag nyligen påbörjat en kockutbildning. I den ingår en storköksdel, vilken tar runt fyra månader. Att laga mat i storköksform är inte så spännande, så jag försöker så ofta som möjligt att snika åt mig ansvaret för dagens vegetariska rätt. Då lagar man oftast runt 10-12 portioner, för mer än så säljer vi inte av det vegetariska under en normal lunch.

I fredags var det dags för vegetarisk pizza, vilket var extra kul då de på skolan har en äkta pizzaugn. Det var första men förhoppningsvis inte sista gången jag gjorde pizza där. Enkelt var det, och gott också.

Det man behöver för att laga pizza hemma är följande:

½ paket jäst
½ l vatten
vetemjöl
olja
salt

Detta ger 5-6 rätt så stora pizzor. Börja med att värma vattnet till 37 grader, häll det i en stor bunke och lös upp jästen i vattnet. Blanda ned så pass mycket mjöl att blandningen får konsistensen av en tjock gröt. Den skall fortfarande rinna om du tippar bunken, men långsamt.

Låt den nu stå i en och en halv timme. Häll i en matsked olja och några nypor salt. Blanda sedan ner mjöl tills degen är så pass fast att det går att arbeta med den utan att den klibbar. Den skall fortfarande vara lös och elastisk.

Kavla ut - eller kasta sådär snyggt som riktiga pizzabagare gör - knytnävsstora bollar av degen tills den är runt en halv centimeter tjock. Se till att ha lite mjöl på bordet. Flytta degen till en plåt med bakplåtspapper - eller en pizzasten om du har det - och lägg på fyllningen. Den kan såklart varieras i det oändliga, men i fredags använde jag följande:

tomatsås
ugnsrostad paprika
champinjoner
kronärtskocksbottar
svarta oliver
röd lök
ost

Tomatsås först, sedan lite ost, på med resten av fyllningen och sedan lite mer ost ovanpå. Kronärtskocksbottnarna skivade jag tunt och marinerade i citronsaft ett tag, då de var för hårda för att lägga på pizzan hela.

Paprikorna lade jag i ett bleck, ringlade över lite rapsolja och körde in i varmluftsugnen på 250 grader tills skalet började bli riktigt svart. Då tog jag ut dem och lade dem i en plastpåse och knöt ihop den. Får de ligga så ett tag så lossnar skalet enkelt, dessutom är de inte så heta, vilket också gör det lättare att handskas med dem.

Det viktigaste momentet, förutom gräddningen, var helt klart tomatsåsen, och jag kan laga bra tomatsås på billiga råvaror. Det här behövs:

krossade tomater
gul lök
oregano, torkad
basilika, torkad
rosmarin, torkad
balsamvinäger
salt
peppar
socker
rapsolja

Sätt på en liten kastrull med vatten och släng ner en hel vitlök (eller två). Hacka den gula löken och låt den bli mjuk i lite olja i en annan kastrull. Häll i tomaterna och de torkade örterna, salta, peppra och sockra (bara en aning socker). Låt det hela stå och puttra en liten stund, och smaka av och justera salt-, peppar- och sockermängden.

Nät vitlöken har kokat i fem minuter eller så, så kan du hälla av vattnet och skölja löken i kallvatten så att det blir lättare att handskas med den. Vitsen med att koka den är att den blir lätt att mosa och den där riktigt skarpa vitlökssmaken försvinner. Kläm ut vitlöksklyftorna ur skalen och skör av rotbiten. Mosa klyftorna mot skärbrädan med sidan av din kockkniv. Blanda i en del av den mosade vitlöken i tomatsåsen och smaka av och tillsätt om så behövs mer.

När du tycker att såsen fått koka länge nog så häller du i en matsked balsamvinäger eller två, och smakar återigen av och sockrar lite mer om så behövs. Vinägern ger såsen en extra dimension och fyllighet, men den skall inte smaka bara surt och vinäger.

Använder du en mager ost så är det här faktiskt en rätt som är riktigt nyttig - det enda fettet är osten (den lilla mängden olja i degen är försumbar) och fyllningen är bara en massa nyttiga grönsaker och kryptogamer.